Ligger här i sängen, kan inte sova längre du har väckt mig med alla mardrömmar.
Du som jag trodde var så jävla underbar, du som är det finaste jag någonsin sätt i mina ögon.
Just du, av alla personer, var jag verkligen tvungen att falla för dig?
När du ändå inte brydde dig.
Du läser säker inte ens det här, du bläddrar säkert bara förbi, tänker att jag bara snackar skit.
Men det börjar bli jobbigt nu, att du ska vara ifrån mig, för när du var vid min sida så kände jag att jag lyste mer än solen.
Men nu känns det mer som om hela världen slänger hat på mig, att jag är för fin för dig och du inte är värd mig säger folk till mig hela tiden, Men jag vill höra sånt, jag vill bara ha dig här.
Visst det är jag som bestämmer över hur jag ska känna, men jag kan inte kontrollera min känslor när du försvinner ifrån mig, jag har gillat dig länge, och du vet det, enda sen förstå gången du kysste mig på munnen, och det var ett tag sen nu.
Allt jag ville var att ha dig hos mig, i alla fall en liten stund, jag ville kalla dig för min, visst jag fick den chansen en gång, men menade du detsamma när du sa det?
Alla gånger du fick mig att le, ville du verkligen det eller sa du bara allt för att se hur långt du kunde gå?
Det är säkert knappt värt att jag skriver det här, med tanke på att du inte ens ser på mig längre.
Tänk att något fint och underbart kan försvinna på en dag.
ett enda ord kan förstöra allt.
Men vad var det som gick fel? jag vet inte, kan du inte förklara det för mig, för jag vill veta..
Jag vill veta varför du gick, och varför du kom från första början.
Jag älskar dig, jag kan säga det och mena det, men om du inte kan det så säg ingenting..
Allt jag vill är att du ska vara min, jag hoppas du vet det..
 |
| Never give up on something you can't go a day without thinking about |
